Övervikt beror på en obalans mellan intaget och förbrukningen av energi. Om du får i dig fler kalorier än din kropp använder kommer du att gå upp vikt och om du äter färre kalorier än vad din kropp använder kommer du att gå ner i vikt. Det finns en mängd faktorer som kan påverka energibalansen, bland annat beteende, miljö, ämnesomsättning och genetiska faktorer. Det är framförallt i beteende och miljö man kan göra förändringar för att förebygga och behandla övervikt. Nedan är en lista på några av de vanligaste orsakerna till att vi går upp i vikt.
Inaktiv livsstil. Människor som är inaktiva har en större risk att gå upp i vikt eftersom kalorierna de konsumerar inte förbränns. Det finns flera anledningarna till att många inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Man förlitar sig kanske för mycket på bilen istället för att promenera eller cykla. Det kan också vara för att man har ett stillasittande jobb och sitter för länge framför datorn eller TV:n när man kommer hem. Forskning har visat att det finns ett samband mellan övervikt och att titta på TV mer än två timmar om dagen. En inaktiv livsstil bidrar också till en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och andra hälsoproblem.
Ålder. När man blir äldre är det vanligt att man förlorar muskler, framförallt om du är mindre fysiskt aktiv. Förlust av muskelmassa kan minska antalet kalorier som kroppen förbränner. Om du då fortsätter att äta samma mängd som förut innebär det att du kommer att gå upp i vikt. Hos kvinnor kan, förutom åldrandet, även klimakteriet spela en roll. Många kvinnor går upp några kilon under klimakteriet och får mer fett runt midjan än tidigare.
Matvanor. Matvanor är en viktig faktor som påverkar vikten. Du kan gå upp i vikt av att äta för mycket eller att välja ohälsosam mat, till exempel snabbmat, mat med mycket socker och fett, för lite grönsaker, alkohol, läsk eller för stora portioner. Barn lär sig matvanor av sina föräldrar vilket gör att ohälsosamma matvanor ofta är ärftliga. Övervikt hos barn kan därför vara en stark indikator på viktproblem senare i livet.
Genetiskt arv. Vissa människor kan behålla sin vikt utan ansträngning medan andra snabbt går upp i vikt om de inte är försiktiga med vad de äter. Detta kan bero på genetiska faktorer som påverkar aptiten och hur mycket fett kroppen lagrar.
Sömnbrist. Studier har visat att ju mindre sömn man får, desto större är sannolikheten att vara överviktig. Det beror bland annat på att det frigörs hormoner som kontrollerar aptiten under sömnen. Människor som sover för lite verkar dessutom ofta ha sämre matvanor, med ett högre intag av kalorier och kolhydrater.
Hälsoproblem och sjukdomar. Övervikt kan ibland bero på hormonsjukdomar som påverkar aptiten och ämnesomsättningen. Även vissa sjukdomar som minskar förmågan att vara fysiskt aktiv kan leda till övervikt, till exempel kroniska ledsjukdomar.
Mediciner. Vissa läkemedel kan leda till viktökning genom att minska ämnesomsättningen, öka aptiten eller göra att kroppen behåller mer vatten. Några exempel på mediciner som ökar risken för övervikt är antidepressiva läkemedel, antipsykotiska läkemedel, epilepsiläkemedel, betablockerare och diabetesläkemedel.
Negativa känslor. Vissa människor äter mer än vanligt när de är uttråkade, deprimerade, arga eller stressade. Detta kan med tiden leda till övervikt.
Att sluta röka. Att sluta röka är ofta förknippat med viktuppgång. För vissa kan det innebära en viktökning på flera kilo i månaden under en lång tid, vilket kan leda till övervikt. På lång sikt är dock bättre för din hälsa att sluta röka än att fortsätta.